F Y I.
Så är jag glad idag.
Humörsvängningarna flödar som om jag vore på smällen.
Det ser ju onekligen ut som jag har en bulle i ugnen.
Så det kanske är så?
Världens första manliga graviditet.
Förutom det äcklet som skulle bli tvåbarnsfarsa för ett tag sen.
Men han hade ju fuskat.
Eller hon.
Äckligt var ordet.
Ha en bra fredag mina vänner!
.... Just My F****N day....
Dumheten bedrar visheten.
Så känner jag just nu.
Jag får skylla mig själv som gör så här mot mig själv.
Är huvet dumt.
Får kroppen lida.
Och.
Så.
Vidare.
Jag dementerar!
Precis!
Jag påstod att gårdagen var den sämsta dagen på hela månaden.
Förlåt så in i helvete mycket.
Denna dagen kommer nog gå till historien som den sämsta dagen iår.
Precis allt har gått emot mig.
Klockan har precis passerat 10.
Jag ska nog åka hem och lägga mig under soffan och be bantar-björn sätta sig i den.
Han har väl dött förresten?
Sak samma.
Sjukt jävla irriterad är jag iallafall.
Det är "rätt mental inställning" för en säljare.
Sämsta dagen på hela månaden..
....... är dagen man "gör rätt för sig".
Hade en sjuhelvetes månad.
Jag blev verkligen glad när jag såg lönespecen igår.
Jag blev verkligen bedrövad idag när jag pyntade mina räkningar.
Utan att blotta min ekonomi alltför mycket, så kan jag säga att jag hade mer i räkningar än vad en kommunalarbetare har i lön.
Före skatt.
Helvete.
Och nu ska jag försöka sova.
Nej.
Jag ska först slänga ut mig själv på annons.
Kom o köp en 28 årig dalmas.
Har du inte råd och köpa?
Hyr mig då, och dra av mig som en driftkostnad.
tjöss.
Jag stampar i samma fotspår!
Ja men exakt.
Såsom rubriken lyder, såsom är mina känslor.
Jag kommer ingen vart.
Pulsar i samma spår.
Tar inga nya vägar.
Samma saker händer varje vecka.
Ut och in.
Det måste hända något nytt nu känner jag.
Eller är det vinterns tristess som börjar ta ut sin rätt?
Blött o slaskigt. Fyfan alltså. Nu får det fan bli skärpning alltså.
Jag vill ha vår!
Fåglar som sjunger, Fjortisar som tjuvröker, Hundskit som kommer fram.
Är inte våren härlig?
Men framförallt.
Springcruise.
Jag har sagt det förut, och jag säger det igen.
Det kommer bli en oförglömlig resa in i det okända.
Det är kanske då jag kliver utanför boxen.
Det är kanske då som det händer.
Troligen inte, men vad fan vet jag.
Jag kanske trillar överbord, simmar till en öde ö och blir en ny robinson.
Lever på mört och saltvatten i fyra år.
Fantastiskt smarrigt.
Nä.
Idag var det tungt och gå upp.
Riktigt jävla tungt.
Men som vanligt hade jag lagt mobiltelefonen i andra änden av rummet, så jag var lixom tvungen.
Jag är inte lika dum som jag är snygg.
Ha ha.
Den fick dig och tänka två gånger va?
Jag har tänkt fyra gånger och jag fattar den fortfarande inte.
Men det kan bero på att jag är lika ful som jag är dum.
Vet ni?
Jag saknar min son så oerhört mycket just nu.
Han kommer till helgen.
Jag funderar på lek och bus landet i göteborg.
Är det någon som vill hänga med och leka lite?
Gratis inträde för vuxna. Så länge man har en liten illbatting med sig.
Perfekt ju.
Nu har jag inga bilder på denna nya fina dator.
Men det är superkul och åka dit.
Så hör av dig om du är sugen.
Jag misslyckades kapitalt med en röd tråd i detta inlägg.
I´m so sorry.
Jag ska försöka överträffa dina förväntningar i mitt nästa inlägg.
Ska ut och gå runt den förbannade sjön nu och söka inspiration.
Gå i mina gamla fotspår där nere.
Det är tryggt.
Riktigt skumt..
Vad är det som försigår egentligen?
Jag har inte en jävla aning faktiskt.
Jag studsar ju upp ur sängen numera.
Och jag mår inte ens illa.
Måndag morgon, och jag studsar ur sängen.
Du hör ju själv.
Något är inte som det ska.
Denna veckan har alla möjligheter att bli hur bra som helst.
Visst?
Jag har så jävla ont i kroppen bara.
Men kanske inte är så konstigt när man löper näck runtom i kvarteret. Jag vill minnas att jag försökte mig på en fullkontakts tackling i löpmomentet, men missade totalt och simmade som en skadeskjuten anka istället.
Det måste sett ganska roligt ut.
Fast jag är nog inte den enda som har ont i kroppen.
Jag sitter faktiskt och kollar på bilderna i skrivande stund.
Ingenting för offentlig publicering, tyvärr.
Men jag skrattar gött.
Ni kan få smaka på en.

Detta kanske inte kommer gå till historien som det klokaste man gjort.
Men återigen.
Man skall bjuda på sig själv.
Ha en bra start på veckan, mina vänner.
Rolig helg!
Hej hallå!
Ser ni mönstret?
De helger jag inte har min son, så är jag inte alltför aktiv här.
Det är för att jag är ute och jagar fruntimmer på helgerna.
Nejdå.
Jag skoja.
Sluta nu, jag gjorde faktiskt det.
Nåväl.
Hade faktiskt en riktigt rolig helg.
Fredagen började med match i Kinna, som dock inte var alltför rolig.
Hängde dock en snygg balja i krysset.
Men efter riktigt geniala drag från lagledningen så slutade matchen 12-4 till finnjävlarna i Kinna.
Hela jävla laget var finskt ju.
Paina lääppäää sissäään JA aavAaaa!
Stackars speaker.
Nåja.
Jag tog en öl med mor och far. Tjötade lite skit.
La mig sedan komfortabelt i min king-size soffa.
Vaknade halvt nersjunken och liknade en ostbåge i ryggen.
Gött.
Körde päronen till landvetter.
Sen så slumrade jag till i soffan och sov bort halva dagen.
Vaknade lagom till Aston villa - Chelsea.
Hämtade en kall kamrat.
Vi fann varandra ganska snabbt.
En symbios av kärlek, malt, humle och vatten.
Vad som hände sen borde kanske preskiberas.
Låsas in.
För gott.
Men.
Mina grannar undrar nog kraftigt vad det är för jävla idiot som bor på bottenvåningen.
Han kan inte vara klok, tänker de nog idag.
Helt störd.
Varför?
Jo.
Hela sällskapet sågs nämligen springa nakna utanför i snön.
Rullandes som fyra åringar.
Ungefär som när man bastar i en stuga, långt inne i skogen.
Utan insyn.
Men här fanns det ingen bastu.
Och.
En insyn bestående av 100 lägenheter.
Ungefär.
Höjdpunkten var nog ändå när undertecknad åkte en rutschekana som är byggd för treåringar.
Spritt språngande naken.
Kan ni tänka er synen?
Jag fick nog snö på alla ställen som går.
Mysigt.
Hur i helvete kom vi nu på denna så briljanta idé?
Bra fråga.
Ingen ville ta på sig ansvaret för denna monstruösa handling.
Men kul hade vi.
Man ska bjuda på sig själv.
Nu har jag bjudit för ett helt år.
Varsågod grannjävlar.
Hoppas ni filmade skiten.
Efteråt så tog vi en taxi ner till Grand.
Med tanke på det rådande tillstånd så har undertecknad en minneslucka som har en täckningsgrad på sisådär, 90 procent av tiden som vi tillbringade på grand.
För att jag inte skulle bli nykter och återfå medvetandet så drack jag för säkerhets skull 47 procentig GIN till klockan 5.
Stabilt.
Men här kommer det fina i kråksången.
Klockan tretton-noll-noll så stod jag iförd kaptensbindeln och hänförde vårat lag till seger mot Borås IBF.
Givetsvis visade kaptenen vägen genom att hänga första och ack, det så viktiga målet.
Matchen slutar 11-4 och seriesegern var ett faktum.
Att kaptenen såg ut som ett vrak, och säkert luktade polsk lastbilschaufför förtäljer inte historien.
Jag var inte ensam, kan tilläggas.
Jag vet att min kamrat ( vi kan kalla han X eller P) som var ännu fullare än mig igår, såg en aning moloken ut på matchen.
Men det var det värt.
Jag hade verkligen skitskoj.
Tror jag.
Vad i helvete!!
Jag blir vansinnig.
För femte gången på kort tid.
Vad i helvete är karln arg på nu, tänker du.
Han måste vara den bittraste personen på hela jorden, tänker du också.
Det är befogad kritik.
Men jag vet ju sanningen.
Det är jag inte.
Jag är en väldigt glad person.
Och det vet du antagligen också. Hoppas jag.
Är faktiskt väldigt sällan bitter.
Blir kanske väldigt arg ibland, men det går över relativt snabbt.
Inte långtjurig alltså.
Men idag.
Tog det hus i helvete.
Tillbringade förmiddagen i Alingsås.
Diverse kundbesök.
Gick helt okej.
Åkte hem på lunchen.
Och då möts jag av en stor sörjig sörja utanför kylskåpet.
Vad i helvete har hänt nu och försöker kolla på hundfan om han skäms.
Det gör han inte.
Jag tittar i spegeln och kollar om jag skäms.
Det gör jag inte.
Jag ser mest förbannad ut.
Det luktar surt och unket också.
Ungefär som hemma hos någon som glömt soporna.
Och åkt iväg utomlands.
Språkresa i Uzbekiztan.
Och då förstår du genast att vederbörande blir borta länge.
För vem i helvete kan lära sig språket där.
Hur som helst så ser jag att sörjan kommer ifrån frysen.
Jippie.
Vilken tur att jag handlade upp mina sista pengar och stoppade det i frysen i söndags, tänkte jag.
Nu slipper jag ju äta upp all god kycklingfilé. Med de två tillhörande pommes-påsarna.
All mammas köttfärsås.
Alla färdigstekta hamburgare som låg och väntade.
All fryst köttfärs.
Till slut så slipper jag också sätta i mig en påse med pizzor.
Detta är ju strålande, tänkte jag.
Helt jävla underbart!
Två icapåsar fyllda med mat som gick i bingen.
Mycket fint.
Det är ett mysterium hur frysen kunde va avstängd.
Jag ska nog fråga min son nästa vecka hur man stänger av frysen.
Han vet nog.
Tjöss.
Just det..
Jag ska städa också.
DÅ kan det se ut såhär.
Ivrigt påhejad av Armin van Buuren.

Mina föräldrar kommer ju ner imorgon.
En snabbvisit innan de flyger vidare mot Kanarieholmarna.
Fan vad tråkigt och sticka utomlands nu då. Egentligen.
Visst?
Jag menar.
18 grader kallt när du kliver utanför dörren.
Näsan fryser ihop.
Du får is i skägget.
Ballen blir enorm.
Oj.
Sa jag det där.
Förlåt.
Penis krymper.
Klart som fan att man inte rymmer till 20 gradig värme!
Jävla tattare!
Nej.
Inte tid med detta.
Rocky måste få lufta sin penis.
Tjööss.
Go on!
Tack.
Jo, men är faktiskt tacksam.
Jag har fått jättemycket bra kritit för min blogg.
Det tackar jag som ödmjukast för.
Ni vet vilka ni är som har inspirerat mig till att fortsätta med denna syssla.
Tack.
Så,
Min dag ser ut som följer:
Ska strax dra ut med bollen.
Sen jobba.
Sen träna.
Sen äta.
Sen sova.
Jag har inte tid att vidareutveckla just nu.
Tiden rinner nämligen iväg för mig om jag ska hinna gå mina fyra varv.
Förresten, så fick jag reda på en glad överraskning häromdagen.
Tack Mike.
Tjööss.
Jag längtar så sjuuukt mycket!
Precis.
Jag längtar så sjukt mycket.
Tre veckor kvar.
I princip.
Då styr jag kosan norröver mot våran hufudstad.
För att senare färdas ut på östersjön i ett inferno av ungdomar som alla är där för en sak.
Nu vet jag vad du tänker.
Du tänker att det är en vanlig finlandskryssning där det går ut på att bli så alkoholiserad som möjligt.
Att slita med så många fulla finskor till hytten som tänkas kan.
Helst städerskor.
För lite rajtantajtan i våningssängen.
För att sedan spy av utmattning, promillehalt men framförallt.
Av att hon liknar mormor.
Jättemysigt.
Nåväl.
Detta är iallafall inte en sådan kryssning.
Denna anordnas av en klubb, som chartrar hela båten.
Inte en finsk fyrbarnsmorsa så långt ögat kan nå.
Utan 2500 ungdomar som är där för en sak.
Musiken.
Stämningen är helt lyrisk.
Alla är jättetrevliga och det är aldrig bråk.
Trots att alla är skitpackade och dryga.
Undertecknad har en viss förmåga att kunna bli slirig efter lite mintuu.
Men det spelar ingen roll.
Efter att man har gjort blodet ganska så mycket mer lättrinnande, så beger man sig ut på något av de stora dansgolven och kör till 5-6 på morgonen.
Sen så orkar du tamefan inte bry dig om annat än att sova.
Även om Victoria Silvstedt skulle viska i ditt öra att: "kom nu din hingst, så går vi o leker doktor."
Så bangar du.
Jo.
Du gör det.
Anledningen till att jag valde Vickan i denna liknelse är att jag vet att 94 procent av mänskligheten där ute.
Kvinna som man.
Hade snaskat gött på hennes trosa.
Ljug inte för dig själv nu.
Hade du nekat?
Skulle inte tro det.
Men.
I detta tillstånd av fylla, utmattning och framförallt lycka!
Så säger du iskallt till vickan.
"Jag tror inte min fiktiva flickvän blir så glad om jag kör upp mitt stetoskop i dig".
"Än mindre om jag gör en rektal undersökning".
Jag skickar upp en bild på mina favorittjejer ifrån förra kryssen.

Två gudomligt sköna människor som vet hur man dricker sprit.
I like.
Vi ses snart.
På östersjön.
Vi och Armin.
For life.
Varför...
Ibland ställer jag mig jävligt frågande till mig själv.
Vad fan gör jag för fel?
Jag har fan inte haft ett riktigt förhållande sen Madde, lixom.
Och även det var ju jävligt lyckat.
Yeah right.
Så felet måste ju ligga hos mig.
Varför kan jag inte lyckas hitta en individ som kan tänkas att dela sin glädje och sorg med mig.
Dela sina tankar.
Dela sina problem.
Dela sitt hjärta.
Vad gör jag för fel?
Jag vill verkligen veta.
För när man väl inser sina brister så kan man börja förändra dem.
Men.
Jag har ju verkligen inte tur i spel.
Så då borde jag ha tur i kärlek.
Men där kan man ju säga att jag sket en riktigt stor jävla lök.
Jag har fan inte tur i något.
Känns det som.
Men.
Givetsvis så har jag tur i mycket utav det jag gör.
Jag är bara så äckligt jävla bortskämd med att ha en guldsked i munnen, att jag inte lägger märke till det.
Men kärlek är något man förtjänar.
Tror ni inte?
Jag tror att det kommer när man väl slutat leta.
Så.
Nu har jag slutat leta.
Surprise me.
Dagens outfit

Här kommer dagens outfit då mina vänner.
Lång näsa - 50 000.- av doktor Lekander.
Fina tänder - folktandvården.
Gossetäcke - HM 70.-
Blekt slinga på noshelvetet som aldrig tar slut - 750 riksdaler på vivåga.
Mittbena - 300 kr på vivåga.
Med risk för att vara lite provocerande.
Hästar är inga vackra djur.

Eller?
Tjööss.
Det är märkligt...
Hur livet kan kännas annorlunda från dag till dag.
Det är en smula märkligt.
Faktiskt.
Att man ena dagen, kan känna att "fan, jag har koll nu."
Från att inte se ett endaste ljus i tunnelhelvetet.
Livet är ju verkligen så.
Förhållanden är ju också verkligen så.
Det går upp och ner.
Ner och upp.
In och ut.
Oj.
Nåja.
Upp och ner iallafall.
Men det som jag tycker är mest anmärkningsvärt är att det går så extremt fort från att vara på toppen av sinuskurvan.
Till botten.
Att gå från klarhet till klarhet, kanske är en klyscha som faktiskt har någon vettig innebörd.
Vem vet?
Bollen är rund.
Livet är skoj.
Jonas är snäll.
Många klyschor nu du.
Kan inte någon snäll individ berätta för mig om varför det ska vara så?
Upplys mig.
Ge mig en Aha upplevelse.
Berätta sanningen om livet.
För jag har vid 22 års ålder fortfarande inte hittat den. (Ni behöver inte upplysa mig om min riktiga ålder).
Varför är allt som en jävla bergochdalbana.
Att man ena dagen kan må som en elitidrottare som precis satt personligt rekord och tagit en guldmedalj i ett mästerskap.
Till att vara den personen som rensar bajjamajjan på hultsfred och man inser att bajsmannen är där och välter skiten medans man är inuti.
Snacka om kontrastskillnader.
Men jag antar att livet är så.
Bara.
Nu ska jag gå ut och bena ut mina djupa tankar.
10 grader kallt.
Jag kommer ju dö för helvete.
Tror ni jag pallar 8 km?
Om inte så var det en trevlig tid jag fick med er.
På återseende.
Tjööss.
puh vilken dag!
Hej kamrater.
Och icke kamrater.
Hur står det till i stugan, hade vi sagt på femtitalet.
Ingenting beklämmande har inträffat mig idag faktiskt.
Jag kan faktiskt inte vara så bitter som jag brukar.
Jobbet gick bra, Jobbet känns bra. Jobbet är bra.
Det känns bra.
Fan va allt ska va bra hela jävla tiden.
Jag blir vansinnig.
Kan inte något få vara kasst någon jävla gång.
Närå.
Nu skojar jag med din byxa.
Du kanske inte märker att jag har så mycket att klaga på för tillfället.
Så då berättar jag lite om min dag istället.
Jag gick upp vid sju i morse.
Väckte min prins. Som faktiskt är lika morgontrött som sin far.
Jag fick locka med barnkanalen för att han ens skulle överväga att öppna sina blå.
Världens raraste son har jag iallafall.
Sen så efter jobbet så gick jag och besten tre varv runt sjön.
Och efter det så har jag spelat match.
Vi kissade på Borås GIF med 14-4 och jag slog nog årets sämsta straff.
Detta efter att jag blev psykad.
Av mina egna lagkamrater.
Bussiga klubben.
Men jag fick rädda mitt ansikte genom att göra det viktiga 13-4 målet.
Puh.
Det var nära ögat.
För övrigt så har jag en riktigt snäll granne som rocky-raket har varit inhuserad hos, medans husse spelade Fjoll-hockey.
Tack.
Nu ska jag göra en knäckemacka.
Och krypa ner.
Såhär såg det ut igår när vi la oss.
Mys.

Städdag hos kylanders.
Städdag.
Det låter som en sån där dag som man hade på golfbanan. På våren.
Precis innan banan skulle öppna.
Bestående av krattning och bunkerskärning och andra riktig roliga sysslor.
En annan benämning hade varit:
Skitgöradag.
Men det var ändå skoj, just därför att man fick komma ut och lukta och känna på vårens intågande.
Man fick insupa atmosfären av sommar.
Golfen skulle ju strax dra igång och man hade laddat hela vintern.
På den tiden jag var riktigt aktiv så ställde jag upp på allt.
Tävlade i varenda tävling som gick.
Tränade så mycket att jag hade konstanta valkar i händerna.
Två somrar bodde jag till och med på golfbanan.
Ordagrannt.
Jag bodde i en liten husvagn på parkeringen.
Trots att jag hade 8 kilometer till mamma och pappa.
8 kilometer till färdiglagad mat.
8 kilometer till en skön säng.
Men jag ångrar det inte en sekund.
Jag fick många fina vänner och jag hade aldrig tråkigt.
Golfen gjorde mig till den människa jag är idag, så jag har den allt att tacka.
Jag kommer aldrig glömma alla fina sommarkvällar med grabbarna.
På ett sätt ångrar jag faktiskt att jag inte tog tillvara på det lilla uns talang som jag hade.
Jag kanske hade varit med Fredrik i Thailand just nu.
Tränat inför säsongen.
Men, nog om det.
Jag ska iallafall städa idag.
Liam har fastnat i simpsons spelet. Så han hade ingen lust att hjälpa till.
Trots att han är en bidragande orsak till att det ser ut såhär.
Vad, tänker ni nu. Tänker han låta ungen spela tv spel och slippa städningen.
Självklart inte.
Han ska vara med.
Han vet bara inte om det än.
Fast först ska vi gå ut med hårbollen.
Åka lite stjärtlapp.
Sen så blir det städning.
Jag ska nog åka och fixa lite ramar och sätta upp lite kort idag.
Det är fan på tiden.
Och nu är det fan på tiden att jag dricker upp mitt kaffe och fångar dagen.
Jag ska nog sneaka in mig på någons tvättid också.
Jag har tränat upp hela min garderob.
Inte en kalsong är ren nu.
Så antingen blir det ner till ekohallen och införskaffa nya, eller så tvättar vi på bekostnad av någon stackars granne.
Följ med och se den rafflande avslutningen..
Hur ska detta sluta...
alla hjävla hjärtans dag.
Var är min kärlek?.
Vuxen-kärlek alltså.
Jag har ju min stora kärlek jämte mig.
Han sitter på golvet och äter pizza från colosseum.
Som jag förövrigt är ganska bitter på.
Jag hade åkt genom hela jävla stan för att få min favoritpizza.
Åkte så jävligt så jag fick mig en sådan skön helljusblinkning igen.
Jag nonchalerade det, såklart.
INGET fick komma emellan mig och min favoritpizza.
Palermo.
Delikat bakad med köttfärsås och toppat med lite lök.
Och ost.
Mums.
Allt går enligt planen. Prick femton minytär - en kvaaaarrrt, rullar volvon in på platsen utanför pizzerian.
Men då händer något som får min uppmärksamhet.
Det står en kille och har ett ansiktsuttryck ungefär som att han har kommit på kärringen i full fart i en härlig dubbelmacka med två alkisar.
Han var inte nöjd, alltså.
Tydligen hade han fått fel pizza. Så de bakade en ny till han.
Snällt, tänkte jag.
Sen undrade jag samtidigt hur jag skulle reagera.
Om min kärring blev dubblad av två alkisar.
Jag hade nog sett lite mer brydd ut.
Kanske.
Men hur som helst, så betalar jag för maten och åker hem.
Får ett litet lätt vredesutbrott på en bil som pallnitade för lampan ( den mellan grönt och rött) som är tänd i ett par sekunder innan rött.
För helvete, tänker jag.
Till och med en arton meters långtradare full med hästskit hade hunnit förbi.
Men.
Jag tittar med kärlek på våra pizzor som väntar.
Då blir jag from som ett lamm.
Igen.
Så kommer vredesutbrott nummer två.
Det är någon idiot som har tagit min parkeringsplats, den lilla obefintliga tiden som jag var borta.
Efter att ha bett Liam ristat in sitt namn på förardörren, så går vi sakta in för att sätta tänderna i vår saftigt nybakade pizza.
Nu vet ni nog vad som kommer hända.
Vredesutbrott nummer tre är såklart här.
Lavan fullkommligt sprutar ur käften på mig och jag ser inget slut på det. Nu är jag arg, tänker jag.
Idioterna har skickat med oss fel pizzor.
Liam fick lök på sin. Trots att jag uttryckligen avböjde löken.
Men min pizza såg ut som ett nyskitet rövhål.
Med pommesfrittes på.
Riktigt jävla vidrig var den också.
Jag kan se hur idioterna på pizzerian skrattar efter att jag ha gått.
De hade ju såklart haft en tävling och vem som skulle få pizzan med en avbildad, nybajsad ringmuskel
FAN va äcklig du är, tänker du nu.
Att jag ens kan med att dra en parallell av pizza och ett anus är för dig helt otänkbart va?
Det borde vara det för mig med.
Men den var fan vidrig.
Så jag är lite smått förbannad nu.
Annars spenderar jag alla hjärtans dag med han jag älskar mest.
Men jag måste säga att jag saknar någon att få bjuda på en härlig trerätters med oftantliga mängder vin.
Och ofantliga mängder med barnförbjudna lekar.
Men det kommer en dag då jag inte sitter utan vuxen-kärlek på alla hjärtans dag.
Hoppas jag.
Den får gärna komma snart.
Tjöösss.
it sends me sky high.
Precis.
Så sjöng precis en, antagligen jättevacker tjej i mina öron.
Självklart så är det en mix av Above and Beyond.
Tune of the year 2007.
Shit, vilken enerigi man kan få av musik egentligen.
Har ni tänkt på det?
Tänkte ni även på min svengelska nyss.
Bra.
Det är fördjävligt.
Nä, men.
Har man sin favoritmusik i sina öron, så går det som är tråkigt, faktiskt jävligt lätt.
Som nu till exempel.
Jag är dödstrött, men när jag får min favoritmusik i mina öron så vill jag studsa ut och trippa runt sjön som någon jävla ballerina på Broadway.
Jag ska faktiskt berätta en liten historia när det kanske inte var fullt så kul.
Fast det var det.
Garanterat för de stackare som bevittnade detta.
Hur som helst så står jag nere vid sjön.
Klockan är idiottidigt.
Har en dunderlåt i mina öron, och rocky sitter lite fint och lassar.
Då börjar jag hänga med i musiken och börjar faktiskt dansa lite lätt.
Klockan halv 7 på morgonen.
Inte en käft ute då.
Normalt.
Givetsvis så står det två själar cirka tre meter bort som jag inte har uppfattat.
När fantiserar om att jag är på jordens största dansgolv.
Det går bra nu, hinner jag tänka innan jag ser två individer som antagligen hade träningsvärk i magmusklerma.
I en vecka.
De ligger ordagrant dubbelvikta av min lilla dans.
Detta kan man tolka på två sätt.
Det ena är att jag kanske har en fantasifull stil som kanske väcker skratt.
Det andra är att de kanske inte hade förväntat sig en hårig collie som sitter och skiter, medans hans ägare står och kör värsta dansen.
Vilken syn.
Jag bjuder på den.
tjöss.
jävla boråsare!!
Vad i helvete är det för fel på er boråsare?
Jag blir totalt mångalen i trafiken.
Helt vansinnig.
Ni är idioter.
Allihopa.
Måtte djävulen ta era könsorgan ifrån er.
Varför är jag så bitter nu igen?
Ja varför i helvete är jag det.
De flesta vet att jag är ifrån Dalarna.
Ingen nyhet.
Det räcker att jag öppnar käften så placerar ni mig på fångarna på fortet i någon slags Gunde Svan jämförelse.
Skynda Skynda, ta den sjuuuuunde nyckeln.
Hur som helst.
Vi är vana med snö där uppe.
Det brukar vara mellan två decimeter till en halvmeter snö under "vintern".
Men trafiken flyter på ändå. Det brukar oftast aldrig vara något problem.
Någon kärringjävel har jag väl skällt ut. Och någon kan ha fått fingret.
Men det är allt.
Men i Borås!
Ja kommer det en snöflinga på framrutan så slår varenda jävla boråsidiot på sina varningsblinkers och slickar mittlinjen i ren desperation.
Tänk om hjulen skulle spinna lite.
Då går det ju åt helvete.
Då är det klippt.
En annan är ju van med att försöka hålla sig under "nu ryker körkortsgränsen".
Vid en halvmeter snö.
Utan lampor.
Och inga vindrutetorkare.
Och sommardäck.
Men i Borås.
Då jävlar är det en maxfart på 30 km som gäller.
Mittlinjen fungerar som någon jävla riktlinje för var man ska ligga.
Vi kan ta exemplet som fick bägaren att rinna över.
Alldeles nyss.
Det körde ut en Toyota carina.
Mitt framför mig.
Han hade väjningsplikt.
Nåväl. Jag kom ganska fort.
Men han blåhåller 30 km i timmen efter att han körde ut framför mig.
Ingen snö som faller.
Men.
Det var lite snö på vägen.
Aj aj.
Livsfarligt.
Vi kommer fram till en rondell.
Framförvarande bil har nu blivit kallad cirka 30 könsord.
Efter rondellen så är det en liten raksträcka och jag kör om.
Då tänds helt plötsligt hela min kupe, utav 4-5 starka helljus blinkningar.
Det svartnar för mina ögon.
Fan tänker jag.
Jag slår på en pallnit, är påväg att rycka upp dörren i farten för att kasta något på han.
Så arg är jag.
Jag hittar bara min mobil.
Fan igen.
Jag bromsar ner till cirka 15 kilometer i timmen.
I förhoppning om att äcklet ska köra om mig, och jag då får se hans ansikte och eventuellt kan ge han dödens blick.
Han kör inte om.
Han blinkar in höger och försvinner fort som fan.
Då helt plötsligt hittade fanskapet gaspedalen.
Nä, Varför är ni boråsare så jävla rädda för lite snö och is?
Häh Bah Oh ÅK.
Tjööss.
Helvete vad tungt!
Satan i gatan.
Ballen i gruset.
Kuken i buken.
Nä, den sista hittade jag på nu.
Den var mindre bra.
Jag vet.
Jag är så snuskigt trött kära vänner.
But still i am up.
Jag är så trött att jag är illamående. Om det är av ren utmattning vet jag inte.
Men jag lär snart bli varse.
Jag ska strax ta på mig lite kläder och bege mig ut.
Men jag ska berätta lite om vad jag tänker på när jag är ute och spatserar.
För man hinner tänka en hel del.
I början går jag mest runt och är förbannad för att hårfanskapet ska pissa hela jävla tiden. Han förstör mitt tempo.
Det är okej att han pissar var tredje meter, det första varvet.
Det tar jag.
Men de andra tre.
Han har ju för helvete inge piss kvar i punghelvetet.
Ändå ska han skvätta.
Jag blir verkligen vansinnig.
Men han börjar faktiskt lära sig.
Men.
Antagligen hinner han få whiplash-besvär innan det går upp ett ljus för piprensarn att husse faktiskt inte stannar för lite luft-urinerning.
Men annars så går jag faktiskt runt och dagdrömmer.
Ja.
Jag är sjuk.
Jag kan berätta att för tillfället så gillar jag att drömma "klassikern".
Vad som händer om jag vinner en gigantisk summa pengar.
Bilar inhandlas.
Skulder som betalas åt släkt och vänner.
Men framförallt så ser jag hur jag tar första flyget ner till Monaco och klipper en 50 meters yacht.
Köper samtidigt en lägenhet åt Mamma och Pappa i spanien.
Där jag kan ligga med min lilla Jolle.
Och spana ut över havet.
Och samtidigt ha 44 stycken fruar.
En i varje koj.
Igår så fick jag faktiskt storhetsvansinne och drömde om hur jag åker ut och ger Madde och Daniel en splitterny Audi.
Bara för att de ska köra Liam i en säker bil.
Stort tänker du nu.
Ja.
Jag hade nog faktiskt gjort det.
För den konservburken de åker runt i nu, är livsfarlig.
Det räcker ju med en liten parkeringsskada för att brandkåren ska behöva komma med bultsaxen och klippa taket.
För att få ut hela familjen.
Usch.
Nu måste jag nu nästan köpa en bil åt dem även fast jag inte vunnit några pengar.
Fan vilken ångest jag fick.
Ne, nu rinner klockan iväg.
Jag mår fortfarande som ett dasslock och jag är starkt undrande hur denna promenad ska sluta.
I en ren spya eller framstupasidoläge.
Ha en bra dag mina vänner.
Tjööööss.
Vilken helg!
God middag kära blogg.
Jag har inte varit flitig det senaste. Jag vet.
Men vet du varför?
Nej, inte jag heller.
Jag prioriterade annat i helgen.
Nä, men bli inte sån nu.
Jag är ju här nu ju!
Hursomhaver så var det en bra helg.
Tog det lugnt i fredags för att gå upp i tid och spela innebandymatch på lördagen.
Skoj tänkte jag,
Men så fel jag hade.
Två byten på hela matchen och jag är givetsvis mycket nöjd med min speltid.
Jag är även jättenöjd med att ha lagt ner cirka 7 timmar och 200 spänn i soppapengar.
På en lördag.
Men jag är inte bitter hade Tony sagt.
Så jag är inte bitter.
Ska träna ikväll och försöka ta mig en plats i laget till nästa match.
Ge allt.
Och lite till.
Skam den som viker ner sig.
Krigare Krigare Krigare.
Lördagskvällen var riktigt bra.
Den tillhandahöll det mesta och var hur kul som helst!
Träffade förövrigt min gamla flamma Camilla som var nere och hälsade på en annan Ludvikatjej som är bosatt här i Borran.
Det var kul och träffa båda två.
Camilla är fortfarande lika sjuk i huvet.
Skönt och se.
Vi var i allafall tillslut sisådär 10 pers här och det var riktigt trevligt.
Grandarn stog på menyn och det var som vanligt skoj där med.
En toppenkväll!
Söndagen gick mer åt att ta igen sig och kolla hockey och fotboll.
Jag ska bli bättre på att blogga känner jag.
Nu är det under all kritik.
Jag vill ju inte tappa de närmast sörjande.
Eller hur.
Nu ska jag ta mitt håriga helvete, och gå en vända.
En liten vända.
Tjööööss
Ni förstör era liv!
Nu kommer jag att sticka ut hakan rejält.
Jag kanske kommer få några arga mess.
Jag kommer kanske få syrliga kommentarer om att jag ska sköta mig själv.
Jag kanske kommer få mindre nöjda vänner.
Men jag tar det.
De vet om hur jag känner.
Hej..
Alla ni där ute.
Är ni nöjda med era liv?
Förstår det.
Du tillbringar i snitt 5-7 timmar per dag med din favoritsyssla.
Klart som fan att du trivs med tillvaron.
Tränar du?
Nej, såklart inte. Du hinner inte.
Du måste ju jobba också.
Med dagens regering så räcker inte sjukpengen eller alfakassa-ersättningen till för att va hemma.
Annars hade du haft känningar av din whiplash.
Eller så är du deprimerad.
Gått in i väggen.
Stackare.
Jasså, har du sömnproblem?
Aj, fan.
Det måste bero på din situation på jobbet.
Är du singel?
Ajdå, inte hittat den rätta?
Undrar vad det beror på.
Alla tjejer är såklart dumma i huvet.
Nå, vem är du som jag talar om i detta så bistra inlägg.
Jag talar såklart om dig som håller på med sjukdomen World of Warcraft.
Jag kan helt ärligt säga att jag tycker att du har ett problem.
Du och 59 miljoner andra människor.
Det är dags att vakna nu.
För du kommer att vakna om 5-10 år. Och inse att de 6 timmar gånger 300 dagar om året har varit ett riktigt slöseri.
Vi snackar alltså om 9-18 tusen timmar av dataspelande.
Tänk om du hade lagt TIO procent av din speltid på träning.
Alltså en tiondel av din tid framför datorn.
Du skulle kunna tränat en timme om dagen. Fyra dagar i veckan.
Skrämmande va?
Du skulle med beröm godkänt slitat av dig tröjan på beachen nästa år.
Men är det så farligt tänker du nu.
Ja.
Jag tycker det.
Jag hör om barn, som skolkar i veckor från skolan, för att det har släppts en ny "patch" så att man kan bli level 80.
Jag hör om folk som kollapsar för att de inte har sovit på flera dygn
Läs HÖR. Jag har alltså inte läst detta i aftonblaskan.
Utan det är i min bekantskapskrets.
Det är sjukt.
Ni behöver vakna nu.
Nu måste jag ju säga till mina vänner som spelar denna pest och som är inne och läser min blogg, att:
Jag gillar er ändå.
Och jag hoppas att ni inte hatar mig.
Men jag bryr mig bara.
Och det gör jag för att jag gillar er.
Jag vill inte att ni ska säga såhär om 8 år.
Fan, Jonas.
Du hade rätt.
Veckans kandidat...
Jag har många härliga vänner.
Här är en av dem.
Saxat direkt ur msn:
Lundh säger:
chille
Lundh säger:
va fan hette den goa låten du spela ganska mkt igår
cHiLLe säger:
vilken menade du
Lundh säger:
minns inte
Jag vill tacka dig Daniel för att du har förgyllt min dag.
Antingen har du minne som en guldfisk. Bokstavligt talat.
Eller så hade du lite otur när du tänkte.
Eller en kombination.
Hur som helst så är du en kandidat till veckans lirare. (läs idiot).
Puss.
jag bryter ihop..
Kan inte någon snäll samarit komma och injicera adrenalin i mitt omlopp?
Idag var det tungt och gå upp.
Värre än jag trodde.
Usch.
Jag hade gömt telefonen inne i Liams leksakskorg.
Inne i ett parkeringshus.
Genialt.
Nåväl.
Nu väntar en satans lång promenad. Kanske hinner piggna till innan lunch.
Jag vet i allafall någon som är glad.
Det är inte jag.
Hur som helst så har jag klätt på mig med fjorton plagg plus min ipod.
Jag avgudar min ipod.
Den är så jävla bra. Faktiskt.
Ni som har något billigt skräp till mp3spelare.
Byt.
Ni kommer tacka mig.
Jag ser verkligen fram emot Spring Cruise nu.
Strax 5 veckor kvar tills jag står där på mainfloor, Med musiken pumpandes rätt in i hjärtat.
Det är kärlek det.
Jag och Armin.
Bara jag och han.
Ja, Jag drömmer fortfarande.
Tjöss.
ps. Apple - ni kan sätta in en slant på mitt konto den 25:e
Tack. ds.
Är helt slut!
Hej vänner.
Jag hoppas att ni mår bra.
Det gör jag iallafall.
Men jag är helt slut. Det har varit en lång dag för herr kylander.
Nu när jag om sisådär 140 ögonblink ska sova, så kommer det bli fantastiskt skönt.
Min dag har sett ut som följande.
Klockan ringde 05.50 imorse.
Samma visa som vanligt.
Vem är idioten som har gömt mobilen i tvättkorgen som står i andra änden av sovrummet, tänker jag.
Jag har insett att jag måste gömma den i olika svårighetsgrader, beroende på hur tidigt jag ska gå upp.
Ska jag upp i normaltid så snackar vi att lägga telefonen inne i en kudde. På sin höjd.
Normaltid är tjugo över sju.
Pratar vi före klockan 7 så är enda chansen att komma upp, om mobilen inte finns där jag kan nå den.
Jag måste alltså göra en förflyttning.
Pratar vi före halv sju, så är vi inne på att börja gömma fanskapet.
Jag måste alltså börja leta i mitt minne på var i helvete jag lagt skiten.
Är vi inne på tidpunkter innan klockan sex.
Då jävlar.
Ojoj.
Då är det ett riktigt bra gömställe och givetsvis en hel portion bonn-röta som gäller om jag ska komma upp.
Jag ljuger inte.
Jag ska uppfinna en väckarklocka där man inte kan få käft på skiten innan man har klarat en medelsvår ekvation.
Och det ska inte vara samma ekvation varje morgon.
Svårighetsgraden ska följa klockan.
Vi ponerar att klockan är fem.
Då är det griffeltavla kombinerat med liggande stolen. Och någon jävla sats ska vi kunna använda också för att fixa biffen.
Inte vår egna sats såklart.
Snusk.
Signalen på denna fantastiska apparat ska såklart vara den klassiska alarmklocksignalen som låter som en blandning mellan en trumpet och en tåg-tuta.
Fan vilka affärsmöjligheter jag har här.
Eller är jag ensam och va morgontrött?
Jag vet minst en till.
Gunnar heter han.
Han är mitt alter ego.
Nog om det.
Jag kom som sagt upp klockan sex imorse.
Bälgade i mig en liter kaffe. Typ.
Gick sen ut och gick 7 km.
Fan va stabilt tänker du nu.
Du tänker helt rätt.
Fruktansvärt stolt är jag över min bedrift.
Att bara komma ur sängen klockan sex borde generera i något slags Nobelpris för undertecknad.
Visst?
Tack.
Efter jobbet så var det dags att va lite DJ på juniorernas match i Fristad.
8-6 i en rafflande match med bra tempo och snygga mål.
Jag fick en förfrågning om ett till "gig" på söndag klockan 11. Pojkar 93 spelar match och de behövde någon som fick lite fart i matchen.
Jag tackade nej.
Sa lite oskyldigt att jag inte kunde.
Han synade såklart min bluff och sa att "du har väl inte nyktrat till då."
Fan.
Nej säger jag och skrattar.
Alla känner apan.
Nu ringde nyss Jompa Blund.
Klockan är ställd på 05.50 imorgon igen.
tjööss.
Nu åker han fan ut på blocket!
Vansinnig.
Det är ett nyckelord för herr kylander idag.
Fast först måste jag berätta att jag precis avjutit en delikat måltid.
Jo. Det är sant.
Hur perfekta nudlar som helst. Knäckemackan var perfekt bredd.
För att inte tala om skinkan!
Världsklass.
Jag toppade det med en perfekt symbios av mjölk och oboypulver.
Smaskens. Det riktigt vattnar i munnen på er va?
Förstår det.
Nåja.
Vansinnig var det ja.
Ett nyckelord som vi gärna kan anamma ikväll.
Helvetes jävla rövhund funkar också.
Lugna dig.
Jag ska berätta.
Det hela började med att jag och den håriga tog morgonpromenaden innan jobbet.
Allt går fint. Han sätter sig och bajsar vid två stora lastbilar som håller på att rensa avlopp.
Då kommer den ena killen fram och säger "Han skiter så håret reser sig, eller?" och skrattar.
Mmm. Får jag fram.
Sen tänker jag instinktivt.
Vad fick han luft ifrån?
Han jobbar ju med skit 8 timmar om dagen. 5 dar i veckan.
220 dagar om året.
Vilken idiot tänker jag.
Vi går vidare hemåt och vi är på väg in genom balkongdörren när han slår en pallnit.
Jag vill inte in, säger hans kroppspråk.
Vi kan likna det med en åsna som inte vill gå en meter.
Är han inte färdigskiten, tänker jag och går lite till.
Efter en stunds luktande på hundpiss så drar jag fanskapet mot balkongdörren igen.
Jag bor på markplan så jag har uteplats, kanske skall tilläggas.
Men när vi närmar oss dörren så tvärnitar idioten igen!
Han är säkert rädd för något som vanligt suckar jag och går runt huset, för att ta vanliga entrén in.
Glömmer stänga balkongdörren.
Detta kommer fanskapet ihåg.
Jävlar.
Direkt när han kommer in i lägenheten så löper han som en katt med senap i arslet, genom hela lägenheten och ut i friheten.
Husse, som för dagen var klädd i skjorta, finbyxor och överrock löper efter.
Och efter.
Och efter.
Emellan bilar.
Mellan husen.
Jag måste byta taktik känner jag.
Snart har jag sprungit ett göteborgsvarv för helvete.
Försöker locka med bus med ett nästan skrattretande resultat.
Jag ser hur min hund fullkomligt hånskrattar med hela ansiktet.
Du kan inte ta mig. Du kan inte ta mig. Du kan inte ta mig.
I detta skede, så tackar jag gud för att jag inte har skaffat vapenlicens.
Jag hade gått raka vägen hem och hämtat hagelsprutan.
Ingen pardon.
Vilket monster jag är tänker ni nu.
Möjligt.
Men ni var inte i mina kläder.
Jag kände mig så förnedrad.
Till slut sätter jag mig på huk och låtsas vilja busa.
Då kommer han.
Helt genomsvettig slänger jag in fanskapet och åker till jobbet.
Helt förstörd.
Svetten sprutar och mitt humör är på topp.
Men jobbet flöt på okej.
Lagom till lunch så kunde jag umgås med människor igen.
När jag kom hem så tog jag ut han på en femkilometers tur som belöning för att han förstört min dag.
Nu är vi vänner igen.
tjöösss.
En bra måndag!
Vad är detta?!
Dags att börja se sig om efter den dolda kameran.
Snart hoppar Lennart Swahn fram med en blombukett och skrattar hejdlöst.
Och jag är tvungen att le in i kameran. Men i mina tankar så vill jag strypa äckel-Lennart. Som förövrigt är ett riktigt rå-homo.
På riktigt.
Varför undrar ni nu.
Jo.
Jag har haft en bra dag!
På en måndag.
Helt sjukt.
Peppar peppar.
Nåväl. Jag har bara mått bra hela dagen. Affärsmässigt var det inget och hänga i granen.
Men.
Jag har varit glad. Haft energi.
Hela dagen!
Wihoo.
Så nu tänkte jag smitta av mig på er.
Ni sitter säkert och muttrar efter en måndag. Fylld av negativitet.
Fylld av ångest.
Fylld av trötthet.
Rätt åt dig.
Du förtjänar det säkert med all rätt.
Det gör inte jag.
Och jag mår därefter.
Nu slänger jag in en brasklapp och säger att det kan ha att göra med att jag var spiknykter i helgen.
Sov mina timmar som jag borde sova.
Har spenderat dagarna med det sötaste som kan gå på två ben. Som även blir allt större och artikulerar sig på sätt man inte trodde fanns.
På ett bra sätt.
Till exempel så kommer illbattingen in vid läggdags.
Pappa?
Ja?
Du måste gå och borsta tänderna.
Jaha?
Japp. Du har inte borstat idag.
Och inte igår heller. Så får man inte göra.
Hur vet du att jag inte borstade igår kväll, undrar jag.
Jag vet det. Se så. gå och borsta dem nu.
Fan.
Min fyraåring satte dit mig.
Nu har jag lämnat av min lilla skitunge och nu ska jag ta min långhårige vän på en promenad.
8 km och sen träning på det.
Vi ses i nangiala.
mysig dag vid sjön
Vilken dag.
Hoppas verkligen att ni fått era fläskiga skinkor ifrån soffan och känt solen stråla mot huden.
Det var tamefan helt underbart.
Inspector Gadget var förbi och hälsade på.
Tydligen så tyckte han att ett Nintendo Wii skulle passa bra in här.
Nej.
Om sanningen ska fram så har min lilla pojk efterfrågat några roliga spel till PS3:an.
Jag har roliga spel.
Ett går ut på att vara totalt galen och ha ihjäl så många som möjligt. Helst oskyldiga människor.
Och allra helst med en stulen bil.
Ett headshot från nära håll funkar också.
Bara det kommer massa blod.
Jag talar såklart om Grand Theft Auto 4.
Det är satans fräckt.
För mig.
Jag vet ju att jag borde inte gå ut efterapa det verkliga livet. Det får konsekvenser vill säga.
Även fast man är bra sugen på att klippa en och annan pensionär vid övergångsstället ibland.
Men för en fyra åring så kanske det inte är fullt så bra.
Därför bestämde jag mig att införskaffa ett Nintendo Wii. Vi hittade ett på blocket.
Sms:a låna. Sms:a låna.
3 papp, och 9 mil senare så står det innanför dörren.
Jag är numera ägare av ett Guitar Hero 3. Fränt!.
Så i min nutid så står faktiskt min son och spelar baseball.
Det borde vara harmlöst nog åt han.
Fast det slutar väl med att jag får ett samtal ifrån dagis imorrn, där han har spöat på en dagisfröken med ett brännbollsträ.
Vem vet.
Barn snappar ju upp saker så fruktansvärt lätt.
Till exempel så har tjejer en snippa.
Vad fan är en snippa?
Jag vet ju innebörden av ordet.
Men vad fan. Är detta något som används i folkmun?
Isåfall är ni sjuka i huvet.
Nä, nu ska jag förnedra min son i tennis.
Oj Just ja. Glömde ju nästan att berätta om våran dag vid sjön.
Skridskor och korv.
Här är några bilder.
Vi blev nästan osams när pappa ville försöka lära ut sin bländande skridskoteknik.
"JAG KAN, JAG KAN."
Vi synar isen noggrant.
Även min Hårboll var med.
En ganska så rolig syn var när vallhunden försökte valla in sin husse.
Men husse hade skridskor och var stråt snabbare.
Hur fan det nu gick till.
Vi avslutade dagen med körv Mä brö.
Jag gjorde saker i lite fel ordning idag kände jag.
Vi inhandlade Nintendot innan vi åkte skridskor.
Men helt plötsligt i bilen hem så var skridskorna inte så roliga.
Faktum är att det var pappa som var den drivande kraften idag.
Det ni.
Tjöss.
Vilken dag!
Jag fick en doft av sommar.
Fick ni det?
Har ni inte varit utanför dörren idag så har ni garanterat inte fått det.
Vi är nyss inkomna med rosenröda kinder. Luften i våra lungor har nog aldrig varit friskare.
Jag är inte poetiskt lagd.
Är varken besviken eller glad för det. Är faktiskt ganska likgiltig i den frågan.
Men när jag öppnade dörren, och den härliga solen lägger sina strålar över mig så får jag en känsla.
En känsla av vår.
En känsla av sommar.
En känsla av lycka.
Vad är det här för trams tänker du nu.
Ljug inte.
Jag vet det.
Men sanningen skall alltid segra.
Jag fick alla dessa känslor.
Fåglarna kvittrade. Om det var samma sång som när det är vår, är jag inte rätt nörd för att avgöra.
De sjöng i allafall.
Inte ett moln på himmeln. Inte en sekundmeter av vindpina.
Den enda smolken i bägaren var det faktum att det fattades cirkus 30 grader celcius i kvicksilverröret.
Men en dag som denna så rycker jag lite lätt på axlarna och drar in en stor nypa frisk luft.
Igen.
Och Igen.
Jag ser verkligen fram emot vad 2009 har att erbjuda mig.
Det har alla förutsättningar för att bli ett riktigt bra år. Kanske träffa min stora kärlek. Kanske lyckas i mitt jobb. Kanske får resa lite. Kanske vinner på lotto.
Många kansken här.
Har du nu läst såhär långt är jag imponerad. Det tyder på att du faktiskt kan uppskatta ett inlägg som inte bara är skrivet med glimten i ögat.
Nåväl.
Vi ska nu göra lite frukost bestående av kräm och hönökaka. Sen så om någon timme, när min systemkamera är färdigladdad så ska vi bege oss ner på isen med skridskorna.
Det är ultimata förhållanden för att få till ett fint kort.