herrkylander

Tänker inte be om ursäkt för min inaktivitet.

Jag måste få skriva i min egen takt.

Ungefär som att bli av med oskulden.

Det måste få ske i min egen takt.

Vilken jävla liknelse såhär på kvisten.

Vet ni?

Om 33 timmar och 44 minuter sitter jag på ett plan som tar mig till Grekland.

Helvete vad otrevligt det kommer att bli.

Måste tillbringa en hel vecka med Linkan och Torsten.

Den senare har jag träffat en gång.

Men en riktigt skön kille.

Det är något speciellt med Markbor.

De är bra gubbar helt enkelt.

Ungefär som med oss masar.

Vi blir bra gubbar.

Helt enkelt.

Så jag ser med spänning fram emot vad en vecka med två riktigt grymma gubbar kan erbjuda.

För att lägga en skön passning så är de faktiskt gubbar.

Jag är ju rena jävla junioren om man tittar på siffrorna.

Sen att jag kommer att bidraga med rutinen, kompetensen och framförallt - galenskapen. Hör inte hit.

En är ju 60 talare för fan....

Men.

Som jag nämnde i förbifarten.

Helvete vilken resa detta kommer att bli.

För övrigt.

Livet rullar.

Inga könstigheter som en god vän brukar säga.

Jag skall plocka med en kamerajävel så vi får med några kort från detta spektakel.

Ifall planet kraschar.

Liam - Pappa älskar dig.

Och du får inte min hoj.

Den skall brännas och strös över viaredsrakan.

Vi ses om en vecka.

Tjöss.

Ha ha.

Ett gott skratt förlänger livet.

Säger sägnen.

Men gör det verkligen det?

Tål att tänkas på, och reflektera över.

Jag vet att det var ett tag sen jag skrev här.

Flera anledningar faktiskt.

Jag har mått jävligt bra på slutet.

Är en orsak.

Jag har inte haft en minut över.

Är en annan.

Renoveringen har tagit all min tid.

Nästan så att det är sant.

Det finns fler saker som har tagit min tid.

Saker som jag inte trodde skulle hända mig.

Och mycket riktigt.

Det händer inte mig.


Jag vet faktiskt inte vad det är för fel på mig alltså.

Man börjar undra vad som egentligen gick snett när Kylander ploppade ut.

Nått fatalt LÄR ju ha inträffat.

"Den här pojken dömer vi till evig otur."

Det vilar en förbannelse över mig.

Där har vi det.

Yes man.

I can boogie.

"Spotta i nävarna och bit ihop".

Det brukar jag köra med till mina kunder.

Nu anammar jag metaforen på mig själv.

Kom igen nu Kylander.

Spotta i näven och kom igen.

Det här kan du.

För övrigt så rullar livet på.

Inga könstigheter som en god vän till mig brukar säga.

Jag skall ta min vovve och gå runt sjön.

Skall tänka på nästa kryss.

Den ser jag fram emot.

tjöss.